Välkommen till en webbplats för dig som jobbar med ishallar och andra vintersportarenor! Här kan du ta del av det allra senaste inom teknik, drift, energieffektivisering och kompetensutveckling.

ARKIV

ARTIKLAR

ENKÖPING SKA DRIVA TVÅ HALLAR TILL PRISET AV EN

I Enköping har en ny CO2-anläggning tagits i drift. Det är Bachohallen, byggd på åttiotalet, som har bytt ut sitt gamla ammoniaksystem. I nästa steg ska en ny ishall byggas intill och kopplas på systemet. Förväntningen är att med det nya kylsystemet kunna driva två ishallar till priset av en. I Bachohallen har man renoverat pisten och valt ett direkt system som pumpar CO2 direkt i rören. Det nya kylsystemet ingår i ett större projekt där en helt ny hall ska byggas intill och vara klar om ett år. Systemet är också förberett för värmeåtervinning till externa anläggningar utanför ishallen. Anläggningen driftsattes i augusti och än finns ingen statistik framtagen, men man kan redan se att användningen av fjärrvärme inte är lika stor som tidigare.

EKONOMI OCH MILJÖ INCITAMENT FÖR INVESTERING

Charlotta Edeland och Amanda Näsman, Energiteknik, KTH, har i sitt kandidatexamensarbete undersökt vilka incitamenten för kommuner att energieffektivisera sina ishallar är. En omställning till en energieffektiv anläggning kan vara en stor investering som kräver tid och pengar. Det är ett politiskt beslut som förefaller mer eller mindre attraktivt att ta beroende på vilka förutsättningar en kommun har. Undersökningen visar att det framförallt är ekonomisk vinning och miljömål som är de främsta incitamenten att investera i energieffektiva ishallar.

CAJUS GRÖNQVIST ÄR NYANSTÄLLD PROJEKTINGENJÖR

Cajus Grönqvist är nyanställd projektingenjör hos EKA med livscykelkostnader som huvudsakligt ansvarsområde. Han är uppvuxen i Helsingfors och är diplomingenjör (motsvarande civilingenjör) i byggnadsteknik från Aalto-universitetet. Cajus gjorde sitt examensarbete i vilket livscykelkostnader hos CO2- och NH3-baserade kylsystem analyserades, hos EKA med Jörgen Rogstam som handledare. Examensarbetet fick högsta betyg och har dessutom varit till nytta i praktiken för kommuner och andra som vill sänka kostnaden i sina ishallar.

VÄRMEÅTERVINNING TÄCKER MESTA VÄRMEBEHOV

Erik Arnesson och Josefine Hagdahl, Energiteknik, KTH, har i sitt kandidatexemensarbete tittat på i vilken utsträckning återvunnen värme från en ishall kan täcka en intilliggande simhalls värmebehov. I arbetet har man hämtat data från Gimo ishall och Hällefors simhall. Beräkningarna visade att överskottsvärmen från ishallen kommer att täcka en kombianläggnings värmebehov till hela 92 procent, vilket betyder att en avsevärt mindre mängd extern energi behöver användas.

ÄNNU ETT KOLDIOXIDSYSTEM PÅ PLATS

När den nya Lakers-arenan byggdes 2010 valde man en traditionell ammoniakmaskin. Men i höst har även en koldioxidmaskin flyttat in i maskinrummet. Det blev lösningen när kylanläggningen till den intilliggande gamla ishallen behövde flyttas. Vida Arena består av tre hallar som är sammanbyggda i en fastighet. Den nya delen består av den stora hallen med 5750 platser och en träningshall och den gamla delen utgörs av den ursprungliga Växjö Ishall. Vida Arena ligger i den expansiva Arenastaden och i samband med att ett nytt hotell skulle byggas behövde man flytta maskinrummet för Växjö Ishall.

SLUTRAPPORT FRÅN UTVÄRDERINGEN AV NYA GIMO ISHALL

Nu finns slutrapporten på utvärderingen av Gimo ishall att studera. Undersökningen har genomförts av Energi & Kylanalys med medel från Energimyndigheten och med stöd från några av de företag som genomförde renoveringen av Gimo ishall. Den nyrenoverade ishallen i Gimo togs i drift i september 2014 med ett nytt kyl- och värmesystem baserat på CO2-teknik. Rapporten visar en minskning av energikostnaderna på mer än 60 procent.

NY UNDERSÖKNING VISAR VILKA VATTENTEMPERATURER SOM ANVÄNDS VID ISSPOLNING

Som ismakare kan det vara svårt att ha kontroll över vilka vattenmängder- och temperaturer man jobbar med i ismaskinen. Det finns oftast inga visuella instrument som vägledning utan man får lita till sin erfarenhet och känsla. Energi & Kylanalys har undersökt vattenmängd, temperaturer och energianvändning vid isspolning i ishallar. Studien visar att det kan finnas pengar att spara med förändrade rutiner.

ALLT FLER VÄLJER KOLDIOXID I ISHALLAR

Gimo Ishall blev landets första ishall med CO2-teknik och nu följer flera andra efter. Inför säsongen 2015/16 är ytterligare två CO2-system i drift, det är Vida Arena i Växjö och Testbovallen i Gävle. Förhoppningsvis kan även ett nytt system i Lödöseborgs ishall, Lilla Edet, vara i drift senare under säsongen. Flera andra projekt är under projektering eller upphandling så snart kan listan göras ännu längre. CO2-teknik är ett naturligt och energieffektivt köldmedium med mycket bra värmeåtervinningsegenskaper. Dessutom är det platseffektivt med låga ljudnivåer, det finns god tillgång på serviceföretag och servicekostnaderna är låga.

LYCKAT UPPGRADERINGSPROJEKT I HÄLLEVI ISHALL

Hällevi Ishall i Hällefors kommun uppfördes 1985 med den befintliga konstfrusna rinken från sjuttiotalet som isbana. Allt eftersom åren gick blev det allt svårare att hålla kyla och bra is. Under 2014 genomfördes en efterlängtad uppgradering av hallen och den renoverade anläggningen har nu varit i drift i drygt ett år. Under första säsongen har elanvändningen minskat med ungefär 30 procent, motsvarande 130 000 kWh.

FÖRSTA SÄSONGEN SUMMERAS I GIMO

Ishallen i Gimo har nu kört sin första säsong efter återuppbyggnaden. Kylsystemet är unikt för Europa och bygger på en lösning med enbart koldioxid. Lasse Karlsson på Tekniska förvaltningen i Östhammars kommun var den som satsade på det nya systemet och han kan nu konstatera att de högt ställda förväntningarna har infriats.

–Säsongen har varit mycket innehållsrik med stor uppmärksamhet från nyhetsmedia och fackpress. Det har varit spännande att möta reaktioner från utövare och besökare och inte minst att se elfakturan varje månad.

MINIISHALL I UPPSALA TAR ISEN TILL NYA UTÖVARE

I Uppsala har ett privat initiativ med stöd från Arvsfonden byggt en miniishall för att kunna erbjuda barn och vuxna att idrotta spontant utan alltför stora kostnader och i närheten till där man bor. Miniishallens mått är 22 x 42 meter, en konventionell ishall är omkring 40 x 70 meter. Hallens isyta är 16 x 32 meter och lämpar sig för smålagsspel, spontanåkning och rekreationshockey. Kostnaden för grundutförandet med byggnad, betongpist, kylsystem, avfuktare, sargsystem och belysning är cirka sex miljoner kronor, exklusive markkostnader och geotekniska undersökningar.

INSPIRERANDE DAGAR PÅ VINTERSPORTARENOR 2015

11-12 februari samlades ett femtiotal deltagare från bland annat kommuner, fastighetsägare, föreningar och leverantörer i Gimo för uppdatera sig om den senaste tekniken och utbyta erfarenheter med likasinnade. Vintersportarenor 2015 innehöll ett fullspäckat program med konkreta tips på vad som är viktigt att tänka på när man jobbar med vintersportarenor och hur energi- och driftkostnader kan sparas i ishallar såväl som skidtunnlar, isbanor, bandy- och curlinghallar.

FRAMTIDENS ISHALL VISADES I GIMO

Närmare 100 personer från hela landet samlades i Gimo 2 december för att delta i visningen av framtidens ishall. Gimo Ishall använder den senaste och mest miljövänliga tekniken, ett koldioxidsystem, och är den första i sitt slag i Europa. Målet är att halvera energianvändningen mot tidigare och jämfört med en genomsnittlig svensk ishall. Besökarna tog plats på läktaren - en genuin ishallsmiljö i en åttagradig omgivning. Moderator Per Jonasson från Svenska Kyl & Värmepumpföreningen ledde åhörarna genom programmet och presentationerna som hölls nere på isen.

Vintersportarenor.se / Energi & Kylanalys  I  info@ekanalys.se